Söndag och jag sitter ensam här hemma. Sambon har gått upp till sina föräldrar för och hjälpa till och fällan en björk. Jag ville inte följa med.... utav några anledningar.

Jag sitter ensam här hemma och känner mig ensam... Jag vet inte varför, för jag valde själv och stanna hemma. Jag känner mig ofta ensam när jag är ensam... såklart tänker ni.... men det är inte så jag menar... Det är svårt och beskriva i ord vad jag menar. Jag brukar inte ha svåt för och skriva i ord vad jag känner, men helt plötsligt har det blivit svårt och det känns frustrerande. :(

Jag vill ta min kamera och ut och fotografera. Jag vill åka och inhandla tyg. Jag vill åka till Flower Team. Jag vill så mycket... men kan så lite för tillfället och det är frustrerande och gör mig ledsen och nedstämd. Jag skulle verkligen behöva en kram och en några tröstande ord just nu.