Jag får ingen ordning på mina känslor. De flyger hur som helst inombords och det känns som om jag inte har en aning om hur jag ska få de under kontroll. Jag känner mig stressad till max och jag vet egentligen inte varför. Det är inte vi som flyttar idag utan B.s föräldrar. Jag har fortfarande tid på mig att packa, även om nästan hela storarummet är nerpackat och en stor del av vårt datarum. Det som stressar mig är köket... för vad ska man packa ner? Vilket är det man behöver och inte behöver nu fram till på måndag? Ska man börja packa ner saker ifrån skafferiet eller ska man vänta med det?
Jag skulle behöva en liten anteckningsbok där jag kan skriva upp små anteckningar om saker jag kommer på som måste göras, om saker som måste köpas o.s.v.
Detta är nog den jobbigaste flytten jag har varit med om.. och jag har flyttat en del gånger. Men det är verkligen en hel vetenskap och flytta till hus känns det som. Det är nu det ska vara en rolig och spännande tid, men jag upplever den nästan enbart som stressig. Det roliga och spännande kommer för mig när vi kommit upp i huset och det är dags att börja packa upp och ställa iordning.

Nej, nu ska jag se om jag kan byta om ifrån pyjamasen ialla fall. Det är ju alltid något.