Jag lever än.
Har inte varit speciellt aktiv med varken bloggen eller något annat, då jag den senaste tiden (månaden, lite mer) har mått väldigt dåligt... både fysiskt och psykiskt.
Är trött och less på att jämt och ständigt behöva förklara mig.....

Jag vet att jag är kass på alla sätt och vis....
Jag är kass på att höra av mig, jag är en värdelös vän m.m., men hur vore det kanske om man pratade med mig först om varför jag är så kass på diverse saker innan man tog förgivet att det berodde på än det ena eller än det andra?
Jag har kanske ett vettigt svar eller åtminstone en förklaring... oavsett om den är bra eller dålig.

Jag är trött på att låtsas om som om jag mår toppen och jag är trött på att låtsas om som om jag inte mår alltför dåligt....
Jag mår skit och den senaste månaden har varit kantad av det mesta känslor man kan tänka sig.
Diverse tankar...... Känslor......

Hur vore det om man någon gång verkligen lyssnade på mig, istället för att enbart ta för givet att jag är en kass vän, att jag är dålig på allting och att man lika bra kunde vara utan mig som vän?

Jag ber om ursäkt för att det är jag för en gångs skull som inte orkar ta tag i saker och ting.
Jag ber om ursäkt att det är jag som mår dåligt och inte orkar ordna upp allting.
Det betyder inte att jag inte bryr mig, för det gör jag.......men jag orkar inte med allting alltid.