Det är fredageftermiddag och jag ligger under täcket i soffan och fryser och har huvudvärk.
*suckar*
Jag funderar på att gå och lägga mig en stund, så kanske jag mår bättre ikväll.

Ja, så får det bli... sova 1-2 tim.

För min del har helgen börjat nu eller för ca 30 min sedan för då gick jag hem ifrån jobb.
Hur skönt som helst och precis som en vän skrev, så hoppas jag att helgen blir LÅNG.

Sambon kommer inte hem förrän om ca 5 tim, så vad ska jag göra under tiden???
Kanske köra och hälsa på mamma och pappa??
 *funderar*
Jag ska ju höra med mamma om hon har kvar sin gitarr eller om hon har hittat den, för frågat henne om hon har den kvar har jag redan gjort. :) Jag är JÄTTE sugen på och lära mig spela gitarr. Jag letar efter nybörjarkurser i Helsingborg, men där tycks inte finnas några. Konstigt tycker jag... mest troligast är väl att jag letar på fel ställen och inte vet riktigt hur eller var jag ska leta. Kanske borde åka in till Halmers eller vad det heter, instrumentaffär, och höra om de vet någon / några kurser.

Nej, nu ska jag försöka sysselsätta mig med något.
Vi hörs!!

Om jag just nu skulle välja en utav de sju små dvärgarna, så skulle det utan tvekan bli Trötter.
Jag är så trött att ögonen håller på och trilla ihop av sig själv, nästan så att jag får ha tändstickor för att orka ha de öppna ens. *gäsp* Tittar till höger om mig i sängen just nu och där ligger kissen och sover. Hon är bara så underbart söt och gosig. :)

Kvällen idag har till större delen tillbringats i soffan. Vi har dock varit ute och gått en promenad på 35 min i rätt så rask takt. Dock kände jag mig tröttare och slöare idag än igår, men det kanske beror på att jag tdigare stått på wii fit i 30 min. Nu är det bara gymmet också som ska komma in som en rutin, sedan är det nästan perfekt. :P
Kanske ska ta nya tag på måndag.. skriva upp tre dagar med en gång nästa vecka som ska ängas åt gymmet. Det får jag ta imorgon eftersom jag är så trött nu och ska snart stänga datorn och krypa ner helt under täcket i sängen. :)

Sov så gott. :)

---

Edit: Detta inlägg skrev jag igårkväll, men det blev aldrig publicerat, därför kommer det idag.

Ja, det känns nästan som om man är en hemmafru. Jag har satt igång tvätten, diskmaskinen, slängt soporna o.s.v. Kände att det var dags för en paus, så därför sitter jag nu här igen. Ska plocka undan i storarummet, byta i tvättmaskinen, sätta in i diskmaskinen och sedan ställa mig på Wii Fit.

Varning för hemmafrun.
:P

Är du en hemmafru?
Varför?
Varför inte?

Har nästan precis kommit hem från jobb och har nu tagit min dagliga uppdatering av de bloggar jag följer. Efter att ha tittat in på en del bloggar så känner jag ett litet shoppingsug. Jag vill hitta en ny snygg sjal istället för palestinasjalen jag använder. Känns som om den inte riktigt passar längre. :P
Jag skulle också vilja hitta en ny mössa och där har jag sett att HM har en del söta.
hahahah
Ja, jag tycker att en mössa ska se söt ut för att jag ska köpa den. Knasigt..... men sådan är jag. Jag skulle också vilja hitta ett par nya träningsbyxor... men det är väl lättare sagt än gjort. *suckar*

Jag ska kanske gå in och kolla på vad som finns kvar på kontot, innan man ger sig iväg... Vore ju lite dumt och göra slut på pengarna nu eftersom där är fyra veckor kvar innan nästa löning kommer.

Hej, hej så länge

Då var det redan torsdag idag och jag jobbar mellan 8.30-14.00. Skönt med en sådan tidig dag, för det känns som om man hinner med lite saker efter det att man slutat. Imorgon är ännu bättre, för då slutar jag redan kl. 12.00. Kan det bli bättre en fredag?? Jo... man kan ju vara helt ledig också.
:P

Så vad händer idag?
Först jobb och sedan vet jag faktiskt inte riktigt. Jag är sugen på att köra till gymmet och plåga rygg och bröst, men jag saknar gymkläder. Hmm... kan man kalla det för gymkläder?? Jag saknar ialla fall ett par byxor som jag trivs i och jag tycker att det är väldigt viktigt att man trivs i sina kläder man har på gymmet, för om man inte gör det så tror jag att man bara hastar igenom övningarna och då blir det inget bra. Det kan också vara så att man undviker gymmet helt, för man tycker inte om hur man ser ut. Med andra ord... kläderna på gymmet måste kännas bra för den som har dem på. det behöver inte vara senaste modet eller något speciellt märke, det viktiga är att personen som bär kläderna trivs.
Detta leder mig då in på nästa problem. Vet ni hur svårt det är och hitta byxor att träna i när man är en aningen större? Antingen är de för små, för tajta eller alldeles för dyra. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt och göra snygga, fräscha träningskläder även till oss som är lite större. Varför ska inte vi få känna oss fina och snygga när vi går till gymmet? Alla som beger sig till gymmet är inte där för att de redan är små och smala, utan en del är där för att ta tag i sin vikt och då tycker jag att man har lika stor rätt att ha snygga kläder oavsett om man är stor eller liten.

Skärpning säger jag till alla stora idrottsaffärer så som Stadium, Team Sportia, Intersport, HM o.s.v.
Sluta diskriminera folk pga deras kroppsstorlek!!

Nej, nu måste jag nog gå ur sängen och fixa till mig inför jobb och kanske även få något i magen.
Vi höres senare... hoppas jag.
Ha en riktigt bra dag!!

När klockan var ungefär vid halv sju ikväll, så sade jag till sambon att jag hade lust till att ut och gå.
:)
 Det brukar aldrig inträffa annars, så vi tog på oss en massa kläder då det låg nära 0 graders strecket. Brrrr....
Knöt på oss skorna och mössa och vantar letades upp.
:)
Vi begav oss ut och det blev en promenad i rätt så rask takt, ialla fall för min del, på ca 30 min. Det kändes riktigt skönt när man kom hem igen. Jag skulle nog kunnat gått längre, men man behöver ju inte överdriva med en gång för då finns ju risken för att man tröttnar fort. När vi kommit in igen så gjorde vi lite fruktsallad och till det hade vi vaniljyoghurt och en kopp te. Mumsigt och mysigt. Det är nästan så man vill göra det till en vana varje kväll... först ut och gå och sedan belöna sig med något sådant gott som fruktsallad eller varför inte morötter och lite dippa? Man kan ju belöna sig med nästan vad som helst, det behöver inte vara godis och liknande för vad var då meningen med promenaden??

Nej, nu ska jag lägga mig och sova... klockan ringer 06.15 imorgon.
Jobbar mellan 8.30-14... tror jag.
Hade tänkt att jag skulle försöka bege mig till gymmet imorgon också... var veckor sedan jag var där sist och det dåliga samvetet + kilona gör sig alltför påmint... så det är väl dags och ta tag i den biten igen.
Speciellt eftersom man ska på bröllop på nyår. :)

Godnatt och sov gott!!

Någon som har tips på var man kan hitta en fin klänning som passar på bröllop som hålls på nyår?
Jag bor vid Helsingborg så det vore ju perfekt om det är nära där.
:-)

Där är väl ingen i bloggvärlden som har kunnat undgå att Isabella "Blondinbella" Löwengrip ska ha sin 18års fest ikväll i Stockholm.
Jag sitter nu i soffan och har tv:n på kanal 5 och anledningen är att Isabella ska medverka i Vakna med The Voice nu 8.30. Hon ska prata om sin kändisfest, vilka som kommer, vad som händer o.s.v.

Är du bjöden?
Skulle du vilja vara bjöden?
Varför? Varför inte?

Rubrik får utebli på detta inlägg då jag inte har en enda bra rubrik.

Onsdag idag och det är dags för jobb mellan 9.15-16.15. *suckar*
Måste jag beskriva hur jag känner inför det?

Oj, är klockan redan så mycket??
Jag måste genast gå in i duschen så jag hinner i tid till jobb.

Ibland känns livet väldigt jobbigt.
Alla dessa håll och vägar som man kan välja. Tänk om man väljer fel och hamnar någonstans där man inte alls mår bra? Ska man bara vända om och gå tillbaka och hoppas att det löser sig eller ska man välja en annan väg när man står där och inte alls mår bra?
Jag har valt fel i mitt liv och jag är "bara" 24 år. Jag har försökt flera gånger att vända om, men det har bara blivit värre då. Jag har lärt mig att man kan inte bara vända om, för det man varit med om finns kvar och problemen man inte löst finns kvar. Min ork har många gånger gått på riktig sparlåga och det har varit kämpigt. Jag har dock på något sätt alltid hittat tillbaka, till en väg som känns ok, men detta för att alltför snart trilla in på fel väg igen.

Att inte orka och att känna sig utan kraft och energi är ingen bra känsla, men vad jag tycker är jobbigast och svårast det är att fortsätta livet och låtsas om som om allting är bra. Som om man lever ett bra liv och ingenting är fel, medan man invändigt lever i ett ständigt kaos och det känns som om man ska falla ihop precis när som. Alltför ofta känner jag känslan av att jag vill försvinna, att jag inte orkar mer, att jag inte orkar låtsas längre.

Jag kan fortsätta detta inlägg i all evighet.... men just nu känns det jobbigt och tungt.

BlondinBellas bloggpaus är härmed avslutad.
Som de allra flesta i bloggvärlden vet så har Isabella "Blondinbella" Löwengrip haft en bloggpaus för att finna balans i sitt liv, för att hinna andas. Idag har bloggpausen tagit slut och hon är i full gång med bloggen igen.
Hon har hunnit bli 18 år, bli VD för sitt / sina företag, ändra utseende på bloggen och vill numera blogga som Isabella Löwengrip istället för Blondinbella.

Jag undrar dock hur mycket balans hon hunnit finna på dessa 2 veckor, då det är en väldigt kort tid egentligen.
Jag hoppas dock att hon lärt sig ta hand om sig själv i första hand och sedan får allt annat komma i andra hand.

Lycka till med bloggen och med dina företag, Isabella.

Jag har utmanat mig själv, men nu efter lite fundering fram och tillbaka så har jag ändrat lite i min utmaning. Jag sade innan att jag skulle undvika allt godis, chips, läsk, kakor o.s.v. från och med i förrgår fram till och med den siste nov. Nu har jag ändrat om lite så att lördagar är min ätardag, då får jag äta vad jag vill... men ändå i måttliga mängder. Vill jag inte äta något snask den dagen, då får det vänta till nästa lördag. Det är inte meningen att jag ska byta ätardag bara för att jag känner för det, utan jag får hålla hårt på att det är lördag som gäller.
Där finns ju så mycket annat man kan äta när det är t ex söndag och man vill avsluta helgen och veckan på ett så bra sätt som möjligt. Frukt, grönsaker o.s.v. Det gäller bara och använda sin fantasi.
:)



Detta är jag för tillfället.. känns det som ialla fall. Jag har ätit allt vad jag kommit över och sedan mått jätte dåligt över det. Bilden visar också hur jag ser på mig själv just nu och jag skäms när jag tänker på det och när jag ser bilden.
Jag blir ledsen.... och mina tankar vänder sig med en gång till godis, chips, läsk o.s.v. Men jag ska vinna denna kampen och jag ska inte ge upp.

Nu ska jag ta på mig regnkläderna och sedan ska jag ut med Fatika en runda. Kanske ska försöka ta kort på henne nu när vi är ute.... eller...... nja, jag tror jag hoppar över det.

Sitter uppkrupen i soffan med datorn i knäet och tittar på kanal 5 och Biggest Loser.
Vet ni vad det är för program? Kanske har ni tittat på det?
Det är ett gäng väldigt överviktiga människor som åker till ett stort hus där de får hjälp med mat, träning o.s.v. De är uppdelade i röda och blåa laget och varje vecka måste de väga sig och de lag som gått ner minst får rösta ut en person ur laget. Till slut är där en person kvar som vinner allting. Vad de vinner vet jag inte.. men jag kan försöka ta reda på det, jag lovar inget.

Vad tycker ni om alla de viktminskningsprogram som visas på tv?
Du är vad du äter. Biggest Loser. Bröllopsform.
o.s.v.

Igår tittade vi på film - GamePlan heter filmen vi såg och här kommer mina tankar kring den:

Handling
En berömd fotballspelare lever livet som singel, rik och berömd. En dag ringer det på dörren och utanför står en liten flicka på 8 år och säger att han är hennes pappa. Han vet såklart inget om denna flicka och blir därför lite fundersam, men kommer fram till att hon faktiskt är hans dotter. Härifrån får man sedan följa dessa två personer och deras sätt att fungera ihop, hur han som rik och berömd lägger om sitt liv och blir en pappa istället.

Jag tycker.....
Jag tycker att detta var är en mysig film, om än lite förutsägbar. Men den var rolig, varm och mysig och jag ångrar absolut inte att vi hyrde den. Det är en sådan film jag gärna har i min samling också för och ta fram en dag / kväll när man känner sig lite nere och behöver något kul och mysigt och drömma sig bort i.
Hunden, Spike, är helt klart det bästa i hela filmen och jag är nästan sugen på att skaffa en sådan hund med en gång.

Nu har både jag och sambon kommit hem, så vi ska snart köra in till HBg och hyra film.
Ikväll har valet hamnat på GamePlan. Det är en komedi och jag kommer med en recension senare. :)
Till detta blir det fruktsallad då jag tänker klara av min utmaning gällande att undvika godis, chips och liknande. Det är ju lika gott med fruktsallad och betydligt godare egentligen. :)

Nu är snart denna arbetsveckan över och jag kan inget annat skriva än att det verkligen är skönt att det är helg om ca 6 tim för min del. Jag hatar bara att jag jobbar sen fredag idag - 16.15 - det är sent för min del. :( Men... jag ska försöka bita ihop och stå ut dessa sex timmarna utan större problem.
Egentligen borde jag inte sitta här och blogga.... för jag börjar om ca 15 min. Alltid är det 15 mn. Jag förstår inte det. :)

Nej, nu måste jag kissa Fatika och sedan ska jag bege mig till jobb.
Höres ikväll.

När jag var inne på toaletten och tvättade ansiktet så passade jag på att ställa mig på vågen och jag mår fortfarande illa av siffrorna som visades där. Hur kan jag ha låtit det gå så långt igen efter att jag lovat mig själv att jag inte skulle tillåta det??!!! Var är min självdisciplin? Har jag verkligen så dålig självkaraktär att jag inte kan säga nej, inte säga stopp?? Jag skäms och jag mår illa av mig själv. Känslan jag har nu är att jag är en dålig person som är ful, fet och äcklig. Jag hatar denna känslan. Jag längtar efter känslan jag hade när jag vägde 10 kg mindre (maj-månad). Jag vill finna den igen och därför har jag nu utamanat mig själv.

Från och med imorgon till och med siste nov. ska jag försöka undvika godis, chips, läsk, kakor o.s.v.

Jag vet att jag kan klara av det, för under april-månad undvek jag allt detta + skräpmat och det gick hur bra som helst, så därför ska jag klara det denna gången också.
Jag vet att jag kan och jag ska kunna det denna gången också och denna gången vill jag att det ska vara den sista!! det måste vara den sista, för jag kan inte hålla på så här med min vikt. Det förstör mitt liv, påverkar mitt liv negativt och jag drar mig undan sociala sammanhang pga vikten och min inställning till mig själv och min vikt samt till andra och deras vikt.

Det är det enda jag kan skriva som kan beskriva mina känslor idag... blä.
Ska snart bege mig till jobb då jag börjar om 15 min.
Måste gå och kissa Fatika nu, men vi höres väl ikväll.
:)

Jag förstår inte varför jag tillåter vikten vara en så stor del av mitt liv.
Varje dag tänker jag på detta med min vikt, träning, mat, sötsaker, tröstäta, hetsäta o.s.v. Varje dag! Det tar verkligen på krafterna och energin kan jag tala om men ändå tillåter jag det vara en så stor del. Jag har till och med låtit det börja ta över mitt liv... Det kan vara så att jag undviker saker för att jag känner mig tjock och fet, jag tackar nej till saker och ting för jag vill inte känna mig som en stor valross och då känns det tryggare och stanna hemma innanför mina skyddande väggar där ingen annan kan se mig och då inte heller döma mig.
Jag förstår inte varför jag har en sådan dålig relation till mat, till sötsaker, till allt det där onyttiga som godis, glass, chips, läsk, snabbmat i alla former o.s.v. Jag förstår inte det.
Vad är det jag försöker få ut av maten som jag inte får annars? Vad är det jag saknar i mitt liv som jag försöker få av maten? Vad är det för känslor jag försöker dölja och mörklägga? Varför använder jag maten som en tröst när jag är ledsen eller när jag är arg eller irriterad? Varför använder jag maten som en belöning när jag gjort något bra?
Det är många varför och många frågor, men jag har inga svar. Jag försöker finna svaren.... men jag vet inte vart jag ska leta eller hos vem jag ska söka hjälpen? Jag har börjat ta upp detta så smått med min kurator och jag hoppas att det så småningom ska bli bättre.... efter att ha pratat med henne och kanske fått hennes hjälp med och förstå saker och ting i mitt liv. Inte nästa vecka, men veckan därpå ska jag till distriktssköterskan på tisdagen och prata med henne om vikten och vad där finns för hjälp för mig att få och sedan på onsdagen ska jag till min läkare och prata om samma sak... Jag ska b la försöka få utskrivet Reductil till mig som en början, som en hjälp på en väldigt lång väg som jag ska vinna i slutändan.

Nej, nu måste jag sätta punkt här. Jag skulle kunna fortsätta i evigheter, men någonstans måste jag sätta stopp.... och för denna gången blir det här.
Godnatt.

Fantasilös rubrik, jag vet, men jag kommer verkligen inte på någon annan.
Ibland står det bara totalt stil när det gäller och komma på rubriker.

Ialla fall....
Onsdag idag och snart är den slut, vilket jag tycker är skönt för det betyder ju att snart är ännu en vecka över och vad kan vara bättre än det? För tillfället ligger hunde och katten och sover och sambon sitter och spelar Wii, Ninja Turtles. hahahah
Jag fattar inte hur han har tålamod till det, jag hade lagt av för länge sedan. Själv blir jag sugen på att spela lite Mario Galaxy, men jag får snällt vänta eftersom han var först på spelet. Ibland suger det och ha bara en tv och en spelkonsol. Men,men..... det är sådant man får leva med.

Jag får väl trösta mig med och hämta lite mer äpplekaka med vaniljglass till. Mumsigt. :)
Kanske ringa mamma en runda också....
Äpplekaka blir det ialla fall.

---

Edit: Nu tog sambon en paus ifrån spelet... han skulle hämta lite energi i form av äpplekaka och glass.
hahahahah

Jag börjar jobba om ca 15 min och här sitter jag framför datorn igen.
Jag har varit inne i duschen och jag har till och med hunnit äta två mackor och dricka ett glas O´boy.
Ska snart ut och kissa Fatika, sedan ska jag köra hem till henne på rasten idag och gå ut med henne igen. Vill komma bort från jobb så mycket som möjligt och då passar det ju bra och köra hem till vovven en runda. :)

Nej, nu måste jag göra mig klar.
Höres ikväll.

Jag borde för länge sedan ligga och sova, men det är inte så lätt med ett levande kaos inombords.
Jag vet inte ens hur jag ska börja detta inlägg.... Jag vill egentligen bara sätta mig rakt upp och ner och gråta och skrika rakt ut. Jag vill få hela min omvärld att förstå att jag inte har det lätt just nu, att jag inte mår bra just nu, att jag inte vet vem jag är, att jag har tråkiga tankar, att jag är vilsen, att jag bär på en massa hat... mot världen, mot mig själv o.s.v. Jag vill bli lämnad ifred samtidigt som jag vill ha alla nära. Jag vill ha omtanke, närhet och kärlek....
samtidigt som jag vill att alla ska lämna mig ifred.
Jag vill att min omvärld ska veta att det vareviga dag bubblar inom mig, att det är ett fullständigt kaos och ingen lugn och ro. Jag vill att omvärlden ska veta att jag inte är lycklig eller tillfredsställd i mitt liv, att jag bara fortsätter för att det förväntas av mig för inte kan väl jag ta en paus ifrån livet? En paus ifrån jobb? Jag måste väl fortsätta som alltid.... rakt fram?

Jag tog ut två veckors semester för att jag behövde en paus, jag behövde få andas och försöka hitta lugn och ro... men innan jag hunnit hitta dessa saker så var det dags och börja jobba igen. Tillbaka till ett ställe som jag inte trivs på, som jag inte det minsta känner mig välkommen till eller omtyckt på..... Ett ställe som bara spär på mitt inre kaos, mitt psykiska välmående... som är långt ifrån välmående.

Alltför ofta tänker jag att det skulle vara skönt att få komma bort.... att få gömma sig eller ännu värre..... försvinna. Jag skulle ibland önska att man kunde checka ut ifrån livet för och ta den där välbehövliga pausen, hinna andas och hitta balansen i livet igen. Alltför ofta tänker jag tråkiga tankar.....
Jag behöver en paus, jag behöver hitta lugn och ro, jag behöver hitta lyckan igen och den där känslan av tillfredsställelse för att orka fortsätta framåt. Jag behöver en paus för att inte totalt kollapsa inom en snar framtid.

En paus......

Nu kan du vinna en fotografering med Emelie Ohlsson.
Gå in på hennes blogg och läs om hur du också kan vara med och tävla.

Jag har nog skrevet det förut att jag är ett stort fan av P!nk och kommer nog alltid att vara.
Hon har tydligen blivit ombedd att spela på prins Williams 21-årsdag, men har tackat nej. Hon skickade tillbaka ett mail till prins William och förklarade att hon inte kom till att uppträda såvida han inte förklarade varför han jagade. Hon har inte fått något svar tillbaka. Hon ska också ha konfronterat drottningen och frågat henne varför inte björnpälsar kunde göras i syntetmaterial istället. P!nk menar att varför ska man inte kunna ifrågasätta vissa personer bara för att de har en speciell titel och jag kan inget annat än hålla med henne.

Alla är vi människor och alla är vi fria att ifrågasätta.. anser jag.

   

Detta får bli kvällens sista inlägg.
Imorgon är det dags för jobb igen, men jag ser tyvärr inte fram emot det längre.. lång historia som jag inte orkar dra nu.
Börjar jobba kl 06.00 imorgonbitti och slutar 12.00 och det är väl det enda positiva, att man slutar tidigt och får komma hem tidigt.

Jag hoppas på ett positivt svar imorgon när jag ringer ett visst samtal. Jag är dock lite rädd för att det inte är positivt..... men mer om det imorgon.
Nu är det dags för sängen, så godnatt och sov gott allihopa.

Jag och min sambo hade tänkt ta lite kort på oss och vill nu ha tag på en riktigt bra och duktig fotograf i Helsingborgsområdet.

Vet ni någon så skriv en kommentar och vart man kan få tag på denna fotograf.
Det kan vara en studio, en privatperson som är riktigt duktig på att fotografera o.s.v.

Mitt förra inlägg gav mig lite jävlar anama, så jag tog min cykel och begav mig ut på en 6 km lång cykeltur som tog mig ca 40 min. Det är säkert en lång tid för en så pass kort runda, men istället för och se på det negativt så försöker jag se det som att det är jätte bra att jag gav mig ut på en cykeltur. Det spelar ingen roll om rundan tog 40 min eller om det hade tagit en timme eller två, jag gav mig ut och cyklade ialla fall.
Nu ska jag bara försöka göra detta regelbundet, kanske 2-3 gånger i veckan. När jag känner att jag orkar med rundan på 6 km utan problem, så ska jag börja jogga lite smått också för jag har ett mål och det är att vara med i Vårruset 2009 och då är det meningen att jag ska jogga 5 km utan och stanna en enda gång.

Tror ni att jag klarar av det?




Så kände jag mig när jag var ute och cyklade och när jag precis kommit hem.

Sitter här hemma och känner mig riktigt ledsen och ensam.
Vet inte riktigt vad jag ska ta mig till.
Funderar på om jag ska cykla en runda, tittar ut och ser att det blåser ute och känner efter hur det är med konditionen och kommer fram till att det kanske är lika bra att låta bli. Känner mig med en gång dum och misslyckad. Varför ska lite blåst få hindra mig? Är jag verkligen så lat så att jag använder det som en ursäkt....?? *skäms* Ja, det är jag. Det är hemskt... Hur blev jag den här personen som använder varenda liten patetisk ursäkt för att komma undan lite motion och träning? Sedan är jag så fräck att jag sitter och klagar på min övervikt och att jag aldrig kommer ner i vikt. Nej, det är väl fan inte så konstigt heller eftersom jag varje dag, nästan, tar till vilken liten patetisk ursäkt som helst för att slippa röra på mig. Hur fan vill jag då att vågen ska gå ner istället för upp??

Jag känner mig ensam och ledsen, misslyckad och värdelös.



Detta känns som jag.

The Hills-stjärnorna Audrina Patridge och Heidi Montag har som bekant blivit vänner igen och för någon dag sedan spelade de in scener till serien The Hills. De befann sig i affären Crate & Barrel på shoppingcentret The Grove i Los Angeles.
Lauren Conrad och Audrina är för tillfället inte bästa vänner och det är kanske därför Audrina vänt sig till Heidi, för och få stöd och råd. Men det går ju skvaller om att Heidi och Lauren nu så smått börjat prata med varandra igen och till och med Spencer ska ha sagt något positivt och snällt om Lauren. Vem vet? Kanske blir alla vänner i slutändan... när allt drama gått över. Hur orkar de egentligen med all drama i sina liv? Vore det inte lugnare och skönare om de lade allt gammalt och trist bakom sig och började om från början?
Men det är klart..... då hade där inte funnits någon The Hills.

 

Vad tycker ni om Heidis (blonda tjejen) stil?
Jag är inte alls förtjust i den och jag tycker att hon borde hitta tillbaka till sitt gamla jag, för då klädde hon sig väldigt snyggt.



Audrina och hennes stil är absolut en av mina favoriter.

Nej, det är det inte alltid kan jag lova och den som säger något annat ljuger.
Jag menar inte att det alltid är dåligt heller, utan jag menar att det går upp och ner. Det jag önskar när det går ner är tid för mig själv.... Jag vill vara för mig själv, gömma mig och bara få skrika ur mig allting. Bara och höra att han är i ett annat rum kan göra mig fruktansvärt irriterad....

Nej, nu ska jag göra något annat innan jag skriver något jag ångrar senare.

Har precis kollat runder lite bland bloggarna och upptäcker att nästan var och varannan varit på den här Blog Awards Galan 2008 då det är en massa bilder, text o.s.v. gällande den. Har man läst den ena bloggen kring ämnt, har man nästan läst alla andra också. Men nu till saken.... Har alla utom jag varit på den där galan? Det känns ialla fall så när man läser runder för tillfället i bloggvärlden. ;-)

Igår var en rätt lång dag... Vet inte riktigt när jag gick upp.... men kl. 12 skulle jag vara hos doktorn, men jag kom inte så långt... Får ringa på måndag och boka om tiden. Körde till Familia och mötte upp mina underbara föräldrar för att se om jag kunde hitta något att ha på mig under kvällens fest. Vi tittade i alla affärer och hittade ingenting, så jag tog en chansning och gick in på Cubus och till min förvåning hittade jag kläder som var snygga och som dessutom passade, då jag är en aningen stor. Glad blev jag och kände att det nog kunde bli kul på festen ialla fall. Inte nog med bara kläderna, nej det blev nya smycken också. :)
Efter shoppingturen körde jag hem och vila i 30 min, sedan var det in i duschen och fixa till mig, packa Fatikas saker och köra och lämna hennes hos brossan och sedan till mamma och pappa för och hämta upp dem och sedan till festen. Vi var de första som kom och det är jag verkligen glad för, för tänk och behöva gå och ta ca 100 personer i hand. *pustar*
Kvällen var sådär lagom rolig och vid 23.30 begav vi oss hem.

Idag ska vi hem till hans mamma och fira henne vid 14.00 och sedan intas kvällen i ryggläge på soffan med tv:n och datorn som sällskap. ;-) Jag längtar till ikväll.
Har lite ny info. kring Lauren Conrad, Audrina Patridge och Heidi Montag som kommer senare under dagen / kvällen.

Fredagfm. och jag vill bara dra täcket över huvudet och sova borta denna dag.
Vaknade imorse halv sju av att mobilen ringde och då var det dags och gå ut med Fatika, men inte nog med det så hade jag jävligt ont i magen och det är ju tack vare att man är tjej och ska behöva genomlida det faktum en vecka i månaden, varje månad. Skit tycker jag att det är. Ialla fall så gick jag och lade mig igen när Fatika varit ute och hon hade fått mat... somnade förvånansvärt om igen och sov till ungefär halv tio... har legat i sängen sedan dess och mår allt annat än bra och är pigg. Magen gör förvisso inte ont längre, men jag mår illa och huvudet känns tungt och livet i allmänt känns skit.
Ovanpå allt detta så kan jag inte bara gå och lägga mig... för klockan 12 ska jag vara hos dr. och prata om min vikt och förhoppningsvis få utskrivet Reductil, efter det besöket blir det och trampa gasen i botten till Familia och hoppas på att man hittar några kläder tills ikväll då man ska på höstfest hos kusinerna. Problemet är att den börjar halv sex och vi ska hämta mina föräldrar kl fem. *suckar* Behöver jag skriva att jag redan nu känner mig fruktansvärt stressad????
Och att kroppen redan nu reagerar på denna stress???

Vill bara dra täcket över huvudet och sova bort denna dagen.
Kan jag få göra det??

Sitter här och längtar efter att man hade pengar så man slapp tänka på dem när man shoppar, alltså att man var ekonomiskt oberoende. Tänk vilken frihet det hade givit.... Inte sagt att man blev lyckligare, men det hade varit skönt och kunna få handla det man vill utan att behöva fundera ut över om pengarna räcker tills det är dags för lön igen. Blir så ledsen när man verkligen behöver något, som i detta fallet handlar om hudvårsprodukter, och man kan inte riktigt handla det för om man gör det så måste man snåla resten av tiden fram till lönen.
Någon mer som känner igen sig eller det är bara så att jag är väldigt oekonomisk?

*suckar*

Kan det vara så att The Hills-stjärnorna Heidi Montag och Spencer Pratt ska bli föräldrar?
Paret har varit och ätit middag på asiatiska restaurangen Mr. Chow i Beverly Hills och man kan ju undra om Heidi bara är väldigt mätt eller om det är en liten bebis som är där inne i den ovanligt runda magen?
Vad tror ni?

Är hon bara mätt efter mycket mat eller är det är en liten Heidi-Spencer bebis i magen på henne?


 

Info och bilder - Posh24

Sitter nu omklädd till gymkläder och väntar på min bror som ska med.
Känslan jag har nu är nästintill ångest.... jag känner oro i kroppen och huvudet börjar värka och illamåendet gör sig påmind. Varför känner jag så inför gymmet?
När jag tittar mig i spegeln klädd i gymkläder så känner jag mig så otroligt ful, fet och äcklig. Kläderna smiter åt lite väl mycket trots att det inte är åtsmitande kläder utan t-shirt, linne under och ett par träningsbyxor. Men känslan av att vara ful, fet och äcklig finns där ändå och det känns som om den äter upp mig inifrån. Den tar all energi och jag känner att det f*n inte är lönt och bege sig till gymmet för jag är änså så stor, ful och fet.... men det är ju just därför jag tränar på gym... för att bli mindre och fastare. Bli hälsosammare och ta hand om mig och min kropp. Det är ju just därför. Hade jag redan varit liten, nätt och fast då hade jag ju inte behövt bege mig till gymmet...
Varför ska jag behöva kämpa mot dessa känslor dag ut och dag in?? Varför kan inte dagarna bara börja kännas lättare och lättare istället för svårare och svårare? Kan jag inte få en paus nu och få hämta andan och orken till att kunna tackla allt detta som är på gång just nu? Känns som om jag har andnöd, som om jag inte får tillräckligt med luft, att jag hela tiden måste kippa efter andan.

Vill gå och gömma mig, men jag ska till gymmet och jag ska göra bra ifrån mig och inte slarva mig igenom det.

Tisdag förmiddag och jag ska till gymmet om ca 1,5 tim. Idag är det bröst, rygg och mage som gäller. Var ett tag sedan man var på gymmet, men det har ju och göra med att jag för en vecka sedan fick ett spik i foten och har varit öm sedan dess. Men nu är det bättre och jag använder ju inte direkt fötterna när jag kör bröst, rygg och mage.

Har precis ätit frukost bestående av havrefras, filmjölk, russin och äpplemos. Låter kanske inte så gott, men jag tycker att det är väldigt gott. Det är något jag lärt mig på jobb.... och när vi ändå är inne på jobb så kan jag ju skriva vad jag menar med dagens rubrik ....Väntan är lång .... och med den menar jag att det känns som en evighet när man väntar svar ifrån ett jobb man sökt. Jag har ju som bekant inget jobb efter den 31:e dec. och med det så sökte jag ett jobb i HBg på en förskola och var där på anställningsintervju i fredags och väntar därmed att de ska höra av sig nu. Jag hoppar till varje gång mobilen gör ett ljud ifrån sig.... men.... det är bara att fortsätta vänta och jag hoppas verkligen på ett positivt svar ifrån dem.

Nej, nu ska jag återgå till Top Model.. gamla avsnitt från säsong fem.




Vinnaren: Nicole Linkletter

Nu är snart måndagen den 13:e oktober över och tiden går sakta men säkert mot juletider. Jag kan knappt förstå att år 2008 snart är över och vi snart är inne på år 2009. Inget utav mina nyårslöften jag gav har jag uppfyllt, så därför tänker jag inte avge några detta året, denna nyårn.

Vad har jag gjort idag?
Kl. 13.00 var det dags för besök hos kuratorn och idag gick det sådär. Kändes som om jag var tvungen att försvara mig när vi kom till att prata om min vikt och vilken hjälp jag ville ha ifrån sjukvården. Jag tyckte inte alls om den situationen och det kändes rätt så obehagligt att behöva försvara sig inför något så jobbigt som vikten är för min del.
Efter det besöket gick jag in på vårdcentralen och in till tidsbokningen och bokade tid till distriktsläkaren för att prata om min vikt och ev. hjälpmedel för att komma ner i vikt. På fredag ska jag dit och jag hoppas på hjälp... mer hjälp än jag tidigare fått. Ledsen och deppig åkte jag hem till min mamma för och hämta hem Fatika som de har passat över natten. Mysigt och ha henne hemma igen.
Nu ligger man i soffan efter att ha tvättat av sminket och tittar på CSI, ska snart krypa ner i sängen för och få lite sömn.

Imorgon är det gymmet som gäller på förmiddagen... sedan slappa hela dagen och ev. åka och handla på kvällen med Benny. Ni får alls sova så gott inatt.

// Petra

Gick precis in på Posh24 för och se om där fanns något nytt roligt skvaller om någon kändis och hittade lite nytt om The Hills-stjärnan Lauren Conrad. Hon har ju varit i blåsvädret efter ryktena om att hon ska ha hånglat med kollegan och vänninan Audrina Patridges on/off-pojkvän Justin Bobby. Om Lauren och Audrina har pratat om denna händelse, dessa rykten, vet jag inte. Men nu rapporteras det om att Lauren inte bryr sig om bråket med Audrina och detta är för att hon går på en lokal skönhetssalong och skämmer bort sig med en manikyr och pedikyr. I och med att hon gör detta så bryr hon sig tydligen inte om Audrina och vad som skett på senaste tiden. Jag tycker att detta är korkat... bara för att Lauren går på en skönhetssalong så betyder det väl inte att hon bryr sig mindre om Audrina för det?
Ska hela Laurens liv upphöra bara för att hon hamnat i en jobbig och svår situation??


   

Måndag idag och det är ny vecka, som tur är har jag sem. en vecka till och den ska jag verkligen ta nytta av. Jag vill verkligen inte börja jobba igen på måndag... det kan kanske bero på att jag i fredags fick reda på att den 31:e dec. -08 är min sista dag på förskolan. Jag får alltså inte förlängt för min chef menar på att han vill anställa förskollärare istället för barnskötare. Okej.... säger jag och är en aningen bitter och anser att chefen är en aningen falsk..... men,men..... Han har säkert en plan och jag hoppas han lyckas med den. Jag söker nu därmed ett nytt jobb, så är det ngon som behöver en erfaren barnskötare så bara skicka iväg en kommentar. :-P

Idag ska jag till kuratorn kl. 13.00. Jag är spänd inför besöket hos henne idag för det är så mycket jag skulle vilja ta upp, men jag vet inte hur jag ska ta upp det eller hur jag ska komma in på det. Men.... ibland kommer det av sig själv och man kan ju hoppas att det händer idag. Jag vet att min kurator och min läkare vill sätta mig på antidepressiva, men jag säger nej utav den anledningen att när jag sist tog sådana tabletter så gick jag upp ca 10 kg och det vill jag verkligen inte igen. Jag våndas ju med den vikten jag har idag, hur jag ser ut och hur jag mår i samband med det.

Vet inte riktigt hur jag tycker livet är idag... Det är inte helt hemskt, men det är absolut inte toppen heller. Lite ont i magen när jag tänker på att jag börjar jobba om en vecka. :-(

Nej, nu ska jag hämta posten och sedan kanske ställa mig på Wii Fit ett tag.

// Petra

Edit: Wii Fit är riktigt roligt och jag tycker absolut att det är värt pengarna, men om det fungerar som viktminskning vet jag inte än då vi haft det bara ett par dagar. Men som underhållning är det skitkul. :)

Söndagen har nu snart kommit till sitt slut och det börjar bli dags att leta upp sängen.... men innan jag gör det så vill jag skriva ett inlägg om känslor och funderingar jag har just nu.
Skrev i mitt förra inlägg att jag nu hamnat på tresiffrigt igen och att jag känner mig värdelös, misslyckad, ful, fet, äcklig o.s.v. Man tycker att dessa känslor och tankar borde räcka för att man ska undvika totalt fel mat.... men inte för mig inte. Jag vet att jag kommer till att må dåligt, att jag inte alls går ner i vikt utan upp i vikt av det jag stoppar i mig... men ändå gör jag det. Ändå är där något inom mig som säger att jag vill ha det där onyttiga, att något inom mig behöver det där.. för att fylla ett tomrum eller komma undan vissa känslor. Jag vet att maten inte är en tröst, jag vet att den inte ger mig trygghet eller stabilitet. Den ger mig inte kärlek, omtanke eller omvårdnad.... men ändå stoppar jag den i mig. På förmiddagen och eftermiddagen idag har jag inte ätit speciellt mycket... men ändå ha jag lyckats få ner en bit pizza från igår, tre mackor, läsk och mjölk. I eftermiddags var det dags för dop och maten där bestod av kallbuffe där det mestadels var fisk som serverades, men även annat... men det gick i havets tecken kan man säga. Maten var god och jag tror att den var hälsosam... eller ialla fall något sånär hälsosam och till det drack jag en Ramlösa och det känner jag mig nöjd med. Men sedan kom tårta och jag tog en bit. Tårtan var såklart med grädde och en hel del sådan... och jag visste att jag borde undvika den... men ändå stoppar jag den i mig och till det dricker jag en cola och en kopp kaffe med mjölk. När vi nu kom hem för ett tag sedan blev det ombytat till pyjamas, ett besök till skafferiet där det fanns två halvtomma chipspåsar. Den ena fick Benny och den andra tog jag. Behöver jag skriva att bägge är slut? Till detta blev det läsk.
Känslan jag har nu är...... äckel. Jag känner mig fortfarande inte tillfredsställd, tomrummet är inte fyllt. Det känns hemskt och ensamt.

Imorgon blir det ett samtal till min läkare på vårdcentralen och sedan är det hjälp jag ska be om. Jag klarar inte detta själv... och jag vill inte se ut så här längre eller må så här längre. Det får vara nog nu.

Någon som känner som jag som skulle vilja bilda en grupp där man kan utbyta tankar, förslag, tips, idéer o.s.v.? Skriv en kommentar till detta inlägg så ska ni få en mailadress och skicka iväg ett mail till.
Tveka inte för att ta hjälp av andra.

Ställde mig på vågen för kanske ca 10-15 min sedan och resultatet som visades i den lilla displayen gjorde att luften gick ur mig för en kort stund. Siffrorna som stod där var tre stycken.. i följd.. ingen prick emellan eller något.... utan de var tre stycken i följd. Jag blev knäckt inombords och det första jag tänkte på var att äta något.... tröstäta för att tycka synd om mig själv att vågen visade tre siffror i följd. Men det är inte synd om mig för jag har ju själv ätit mig upp till denna vikten igen. I somras var jag nere på 93 kg, från att ha vägt tresiffrigt, lyckades jag alltså gå ner 7 kg... som jag då ätit mig upp till igen. Varför? Ja, det är en bra fråga. När jag lyckades gå ner ifrån tresiffrigt, så lovade jag mig själv att aldrig någonsin mer väga tresiffrigt igen.... men det löftet lyckades jag inte hålla. Jag känner mig misslyckad och värdelös. Fet och äcklig. Hur kan jag låta det gå så långt med min vikt? Jag vet ju vad den gör med mig och jag vet ju hur den förändrar mig. Nu är jag samma person som tidigare, sur och alltid irriterad. Ingenting är roligt och allt känns skit och meningslöst. När jag var nere på 93 kg kände jag mig åtminstone som en värdefull person, en person som kunde tycka att livet var roligt och att det var kul och göra saker....Men den personen finns inte just nu.

Tröstäta... hur slutar man? Intalar man sig själv bara att sluta äta? Nej, det gör man inte för det har jag testat och det hjälper inte. Jag har insett nu att jag verkligen behöver professionell hjälp med detta, men var får man den? Var får man den hjälpen någonstans? Vänder man sig till sin husläkare man har på vårdcentralen eller vänder man sig till ett sjukhus? Något måste göras och det måste göras nu, för just nu balanserar jag bara precis på ytan.

Jaha.. dagen började med anställningsintervju på en förskola i Helsingborg och jag tycker att det gick relativt bra. Jag tycker att det verkar vara en bra förskola som vill se till barnens bästa och de anser att det är viktigare att vara med barnen än allt pappersarbete runtomkring. Jag kan inget annat än att hålla med. Det är ju barnen som utgör verksamheten och kan man inte ha en bra relation till barnen så blir det en dålig barnverksamhet. Ialla fall.... de skulle fundera över helgen, så jag hoppas att de hör av sig i början på veckan.
Efter denna intervju var det dags för samtal med min nuvarande chef och det gick allt annat än bra. Jag fick inte förlängt mitt vikariat, så min sista dag på min nuvarande arbetsplats är den 31:e dec... om inget annat händer. Får jag ett annat jobb så slutar jag på direkten... för varför ska jag gå kvar och hälpa honom med hans verksamhet?? Ser jag ingen anledning till. När detta tråkiga samtal var över så kan ni ju kanske gissa er till att mitt humör var allt annat än på topp. Ledsen och besviken över hur man blivit behandlad, körde jag hem och spelade lite Wii fit. :) Riktigt roligt kan jag tala om att det är. :)

Nu i eftermiddag/kväll har vi, jag och sambon, varit på Väla och shoppat lite. Vi har b la köpt en doppresent till Theo tills på söndag då det är dags för honom att döpas. Behöver jag skriva att jag är avundsjuk på min kompis och hennes roll som mamma? För det är vad jag är, avundsjuk. :-/ Men... min tid kommer också och jag är verkligen glad för hennes skull. :)

Nej, nu ska jag se om jag kan hitta på något för det är ju för tidigt för att gå och lägga sig. *suckar*

Jag har varit fruktansvärt dålig på att uppdatera min blogg, inspirationen till att skriva har varit som bortblåst och det har varit kämpigt att ha med bloggen att göra.... men nu ska jag göra ett ärligt försök att få igång min blogg.

Jag är som besatt av MTV-serien The Hills och jag är så nyfiken på vad som sker kring personerna som är med i serien. Huvudpersonerna i serien är ju Lauren Conrad, Audrina Patridge, Heidi Montag och Spencer Pratt. Tidigare var Lauren och Heidi bästa vänner, men så blev Heidi tillsammans med Spencer och Laurens och Heidis vänskap sedan fler år tillbaka var som bortblåst och istället var det bråk och konflikter som till slut ledde till att de inte pratar med varandra och jag tror att det är två år sedan de senast pratade med varandra. Ialla fall.... denna gången är det Laurens och Audrinas vänskap som är i blåsvädret och som ligger väldigt risigt till. Audrina har under fyra år haft en on/off- pojkvän som heter / kallas Justin Bobby och nu går det rykten om att Lauren och Justin Bobby hånglat med varandra. Detta gör självklart Audrina väldigt upprörd och med allt rätt tycker jag, om det nu är sant vill säga. Audrina har frågat både Lauren och Justin Bobby gällande ryktena, men inte fått något direkt svar. När Audrina ringde Lauren och ställde henne mot väggen, så lade Lauren luren i örat på Audrina och det är kanske inte världens bästa sätt att hantera situationen på. Det är väl bättre och prata om det. Det verkar ju väldigt misstänksamt nu när Lauren lagt luren i örat på Audrina. Justin Bobby har varit väldigt undvikande i ämnet och försökt skylla ifrån sig och skylla på Lauren.
Ja, som ni märker är det en väldig soppa av det hela och jag är väldigt spänd och nyfiken på hur det ska lösa sig. Jag tycker om Audrina och jag tycker verkligen inte att hon förtjänar detta om det nu ligger någon sanning i ryktena. Audrina är så söt så hon behöver inte bry sig så väldigt om Justin Bobby tycker jag... men känslor är känslor och de är inte lätta att bara stänga av.