Jag ligger just nu i sängen och försöker komma på bättre tankar som också ska göra mig på bättre humör, men det går inte riktigt bra. Känslan av irritation och frustration är som fast spikade i mig och jag har en känsla av att de är känslor jag kommer till att dras med till minst torsdag.
Jag förstår inte varför vissa människor ska vara envisa, omständiga och ibland löjliga. Vad är meningen med att göra på detta sätt?? Vem vinner på detta? Ingen. Det blir bara en massa onödiga känslor mellan dessa personer och mig. Känslor som enkelt kan undvikas... och för tillfället önskade jag att det var måndagen den 16:e vi skulle flytta istället för imorgon... men.... Det är bara att bita ihop 3,5 dag till. Bara 3,5 dag till, sedan kan alla ta sig någonstans för då är det ingen annan mer än vi som bestämmer. Jag var rädd för att det skulle bli så här... men alla sa till mig att det inte kom till att bli så eftersom man känner varandra och man är familj.... men jag hade rätt. Jag skulle ha lyssnat på min instikt.

Ni har ingen aning om vad jag skriver om och jag är ledsen för att jag skriver i sådana gåtor, men jag vill inte riktigt hänga ut personer samtidigt som jag känner att jag är tvungen att skriva av mig.

Jag är så ledsen just nu, uppgiven kanske också är ett ord som skulle kunna beskriva vad jag känner just nu. Allt skulle  vara så roligt och nytt, men istället är det ångest och konflikter som avlöser varandra. Jag hoppas att saker och ting blir bättre efter torsdag, att saker och ting kan börja återgå till det normala igen.

Nej, nu ska jag försöka sova lite.
Hoppas att jag vaknar upp på bättre humör imorgon..... Bara 3,5 dag kvar... Måndag, tisdag, onsdag och halva torsdag. Jag får försöka tänka positiva tankar... tänka på det roliga istället... inte fokusera på det jobbiga som är just nu.