Min bästa vän heter Sarah. Våran historia och resa är lång och den starta redan på lågstadiet. Hon började i vår klass i trean, tror jag att det var. Redan från början blev hon en del av "gänget" och vi blev vänner med en gång. När vi var små, gjorde vi en massa roligt. :) När vi började högstadiet hamnade vi inte i samma klass och kort därefter flyttade hon ifrån stan. Vår kontakt blev mindre av naturliga skäl eftersom vi var små och inte bodde i samma stad/by längre, men vi höll ändå alltid kontakten. Pratade ofta och länge i telefon. :)

Men som i många fall av vänskap, så växte vi ifrån varandra under ca tre år. Vi pratade inte med varandra under den tiden, trots att vi vid detta laget bodde i samma lilla by igen. Känns väldigt tråkigt nu när man sitter och tänker på det i efterhand, men det var också något som behövdes för våran del.

När Sarah och hennes sambo sedan flyttade ifrån byn pga husköp i en annan liten by år 2008 (tror jag), så började stakta men säkert en ny och mognare vänskap att växa fram mellan mig och Sarah. Nu efter tre år, så skulle jag vilja påstå att vi har en bättre vänskap än vi hade tidigare. Nu är vi ju äldre och mognare också, så det är ju en annan typ av vänskap som vuxit fram.

Sarah är en person som jag känner att jag kan prata med och jag litar på henne till 110%. Hon är en underbar och omtänksam person, som tänker på fler än sig själv.

Ibland behöver en vänskap en paus, för att sedan växa fram på nytt och bli något annat än vad det tidigare var. Det är precis vad som hänt i min och Sarahs vänskap och det är jag väldigt glad för. Nu hoppas jag att vår vänskap endast växer sig starkare för varje år som går, för jag är så glad för och ha henne som vän.